Kunskap om seende

Operation i stället för glasögon?

Bättre syn utan glasögon – det lovar laserkirurgerna gärna, men du måsta vara medveten om vilka risker ingreppet medför

12 mars 2019
  • Operation i stället för glasögon?

Människor som har en synnedsättning tar gärna till sig beskrivningarna av ögonlaseroperationer som helt riskfria. Det kan låta väldigt lockande, inte minst för patienter som ser mycket begränsat utan sitt synhjälpmedel. I jakten på perfekt syn är det lätt att glömma en viktigt aspekt av ögonoperationer – de utförs alltid på frisk vävnad. Riskerna finns och patienter kan få permanenta skador.

Det låter så enkelt – laseringreppet tar bara 30 sekunder, är helt smärtfritt och redan samma dag ser du tydligt igen. I 20 års tid har läkare använt laser för att gravera in optiska brytningsmönster i ögats hornhinna. Om allt går väl behöver patienten som behandlats inte längre använda glasögon. I en perfekt värld vill säga – men laserkirurgi är förknippat med risker.

Alla som planerar för en laserbehandling ska tänka på några grundläggande saker:

  • Den är inte tillåten för personer under 21 år eftersom deras ögon inte har växt färdigt
  • Den lämpar sig inte för människor var brytningsfel förändrats mer än 20 %
  • Den kan inte användas av personer med störningar i tårkörtlarna och hornhinnans tunna tårfilm
  • Den kan inte heller användas på patienter med ögonsjukdomar som virusrelaterad hornhinneinflammation
  • Patienter med grå starr kan inte heller behandlas. Deras sjukdom måste först korrigeras med traditionell kirurgi där den grumliga ögonlinsen byts ut mot en konstgjord lins. Fördelen – efter operationen klarar sig patienten ofta utan avståndsglasögon
  • Den är inte lämplig för gravida kvinnor eftersom brytningsfel kan förändras under de nio graviditetsmånaderna
  • Personer som lider av sjukdomar som reumatism, störd sårläkning, störningar i ämnesomsättningen eller mikroftalmi ska heller inte genomgå en laserbehandling
  • Den ska inte användas vid mycket kraftiga brytningsfel (över −6.00 dpt eller +4.00 dpt)

Komplikationer som kan inträffa efter laserkirurgi

Laserklinikerna lovar mycket men det är knappast någon som nämner de komplikationer som kan uppstå efter ett laseringrepp i ögonen. Några konkreta följder är ökad bländningskänslighet och försämrat halvmörkerseende. Ljusa föremål kan verka extremt bländande och ljusstrålar från ljuskällor kan upplevas som fyrverkerier.

Andra tänkbara konsekvenser är att patienten främst på natten ser ringar runt ljuskällor. Eller ”skuggning” där den skarpa bilden åtföljs av lätt förskjutna skuggbilder. Många gånger blir skadan på ögat permanent.

Runt 40 procent av alla som genomgått en laserbehandling drabbas också under en kortare eller längre tid av torra ögon. En annan sak att ha i minnet – ju kraftigare din närsynthet är, desto mer av hornhinnans vävnad måste avdunsta. Hur ingreppet som tunnar ut hornhinnan kommer att påverka oss på lång sikt kan bara tiden utvisa.

Ett liv utan glasögon?

Det är ingen tvekan om att laserteknikerna har förbättrats mycket under de 20 år som gått. Men trots det kan inte alla som vill bli helt glasögonfria. Refraktiv kirurgi kan inte ge perfekta korrigeringar med noll dioptrier, vilket glasögon faktiskt kan.

En annan aspekt som endast glasögon eller kontaktlinser kan förbättra är ögats anpassningsförmåga. Tänk på att majoriteten av alla människor drabbas av ålderssynthet när de är omkring 40 till 45 år. Personer med denna synnedsättning kommer att behöva läsglasögon oavsett om de tidigare genomgått en ögonlaseroperation.

Brytningsfel är inte statiska. De kan förändras och gör det i omkring tre procent av alla fall under en längre period. Människor med kraftiga brytningsfel löper störst risk att få tillbaka synnedsättningen omkring tre år efter laserbehandlingen. Hormonstörningar och andra bindvävssjukdomar kan också medföra att en person blir närsynt igen.

Hur fungerar laserkirurgi?

Idag finns det olika lasermetoder. En av de mest kända och vanligast förekommande är Lasik. Själva ingreppet utförs i tre steg:

  1. Lossa
    Med ett instrument som kallas mikrokeratom skär kirurgen ut en tunn flik (ca 0,14 mm tjock) ur hornhinnan.
  2. Laserbehandla
    Fliken viks ihop och området under behandlas. Laserstrålen får hornhinnevävnaden att avdunsta; i det optiska området för närsynthet och i ytterkanterna för översynthet.
  3. Skydda
    Till slut läggs fliken tillbaka som ett naturligt bandage. Den hålls på plats av ögats tryck men växer inte ihop permanent igen.

Dela denna artikel