Kunskap om seende

Våra barns ögon

Nyfödda barn ser direkt när de föds men deras synskärpa behöver tid att utvecklas.

9 februari 2020
  • Våra barns ögon

Ögon som strålar, ett leende som lyser upp ansiktet – det är några av de oförglömliga ögonblick som en nybliven mor upplever när hon håller sin baby i armarna. Ögonen hos en baby utvecklas fortfarande och den kan inte helt uppfatta sin omgivning. Varje nytt litet barn måste lära sig att gå och tala och deras ögon måste lära sig att se.

Nästan 20 procent av alla små barn under fyra år har problem med synen. Det kan kan låta skrämmande men oroa dig inte – moderna barnglasögon kan förbättra barns synförmåga.

I varje människas DNA finns syn och motoriska färdigheter – information som gör att vi kan lära oss att se, gå och springa. En nyfödd baby ser från det ögonblick den kommer ut i världen, men dess syn är inte lika effektiv som hos en vuxen människa. Den måste först utveckla sin synskärpa, dvs. förmågan att känna igen detaljer och identifiera föremål. Det tar ganska lång tid innan en människa ser världen som den verkligen är:

Synförmågans utveckling hos nyfödda och små barn

  • Under den  första månaden   i livet ser babyn grumligt, men den kan skilja mellan mörker och ljus. Synfältet är omkring 30 centimeter.
  • Under den  andra månaden börjar babyn att känna igen ansiktskonturer och mönster. Den lilla människan kan nu också skilja mellan olika färger.  
  • Under den  tredje och fjärde månaden börjar barnet le mot föräldrarna. Det kan nu skilja mellan färger och ser tydligt på upp till 25 centimeters avstånd.
  • Från den  femte månaden känner babyn igen föräldrarna. Det märks tydligt eftersom den nu protesterar högljutt när den lämnas ensam.
  • Under den  sjätte månaden börjar barnet gripa efter föremål och kan tydligt se saker som finns en bit bort.
  • Omkring den  sjunde månaden tar babyn inte bara tag i föremål utan kan också vända och snurra dem.
  • Från den  åttonde månaden kan våra små skilja mellan kända och okända ansikten.
  • Från den  nionde månaden använder de aktivt tummar och pekfingrar och kan ta tag i små föremål med stor precision.
  • Från den  elfte månaden kan barnet svara på frågor som "Var är din pappa?" genom att vända på huvudet och titta efter honom.
  • Från den  tolfte månaden sträcker barnet fram föremål mot föräldrarna och förväntar sig en viss reaktion. Nu kan babyns ögon även följa föremål som rör sig snabbt.
  • När barnet  fyller fyra ligger dess synförmåga i nivå med en vuxen människas.
  • Ett barn på  sex eller sju år  har nästan helt utvecklat sin synkapacitet.
  • Vid  åtta eller nio år  har barnets synfält utvecklats så mycket att det kan uppfatta hela scenarier och händelser. Det tar sig nu runt obehindrat, i alla fall när det gäller synen.

Vår hjärna behöver också tid

Ett barns ögon är ännu inte färdigutvecklade. Näthinnan som svarar för det skarpa seendet (nervcellerna som absorberar ljus sitter i näthinnan) utvecklas redan i livmodern, men får inte sin slutliga form förrän efter födseln. Att ögonen behöver tid har vi redan sagt och det gör hjärnan också. Det är i hjärncentrumet som informationen behandlas när ett barns ögon mottar synintryck, och det är här bilderna skapas.

Diagnos och behandling av synfel

Om ett synfel upptäcks och behandlas tidigt kan barnets syn utvecklas helt normalt.

Hjärnan behöver vissa impulser för att barnets ögon ska kunna utvecklas normalt och det får den bara om ögonen gör sitt jobb. Om synfel upptäcks och behandlas tidigt kommer majoriteten av alla barn att utveckla en helt normal syn. Kontakta en optiker om ditt barn visar några av följande symptom som kan tyda på en synnedsättning:

  • Tydlig och permanent skelning (strabism)
  • Huvudet hålls tvångsmässigt i vinkel
  • Ögonen är ovanligt stora
  • Barnet undviker eller reagerar inte på ljus
  • Barnet gnuggar sig ofta i ögonen med fingrarna och grimaserar illa
  • Ögonen rör sig utan att hitta något mål
  • Barnet missar föremål det försöker ta tag i

Hos äldre barn märks även följande symptom på synfel:

  • Barnet snubblar ofta eller krockar med möbler
  • Det har svårt att se i skymning och mörker
  • Skolbetygen blir plötsligt märkbart sämre
  • Barnet gillar inte att läsa
  • Det isolerar sig från andra barn
  • Återkommande huvudvärk kan också vara ett tecken på synfel
Ju tidigare det upptäcks, desto snabbare och effektivare blir behandlingen.

Ju tidigare det upptäcks, desto snabbare och effektivare blir behandlingen.

När barn har synfel

Barn tar in nästan 90 procent av allt de lär sig genom ögonen. Det är därför extra viktigt att potentiella synfel upptäcks tidigt. Här gäller samma regel som vid alla hälsoproblem: ju tidigare det upptäcks, desto snabbare och effektivare blir behandlingen. Nedan hittar du en översikt över de vanligaste synfelen:

  • Barnet kan urskilja föremål på avstånd, men måste anstränga sig för att se saker som finns nära. Därmed ökar påfrestningarna på hjärnan och barnet drabbas av huvudvärk, röda ögon, koncentrationssvårigheter och trötthet när det försöker läsa eller skriva. Tänk på att majoriteten av alla små barn är översynta och att tillståndet förbättras under barnets första år.

  • Ljusstrålarna bryts till en punkt framför näthinnan på grund av att ögat är för långt eller ögats lins har för stor brytningsförmåga. Barn som lider av närsynthet ser mycket bra på nära håll, men har svårt att se på tv, delta i bollspel eller läsa på tavlan i skolan. De tenderar att kisa eller blinka ofta för att försöka kompensera och se tydligare på håll.

  • Det här synfelet beskrivs även som en ojämn krökning i hornhinnan. Om hornhinnan är oregelbunden blir synen suddig och förvrängd. Beroende på graden av krökning ser barnet raka linjer som mer eller mindre förvrängda.

  • När en person inte kan fokusera båda ögonen på samma mål talar vi om skelning eller strabism på fackspråk. Omkring fem procent av alla människor lider av tillståndet som sällan orsakar någon smärta. I normalfallet drabbas endast ett öga, vars fokus riktas inåt, utåt, uppåt eller nedåt. Ögat zoomar med andra ord in på en fast punkt som inte överensstämmer med punkten för ögats skarpaste syn utan sitter någon annanstans på näthinnan. Resultatet blir två olika bilder i hjärnan – en skarp och en suddig. För att underlätta sitt jobb lär sig hjärnan snart att undertrycka den bild som anses oacceptabel. Barnet ser i fortsättningen främst med det ”friska” ögat. Det öga som inte används slutar att utveckla synskärpa och brukar därför kallas det ”lata ögat”. Synen försämras gradvis och om kraftig skelning inte behandlas i tid kan även det friska ögat utveckla ett synfel. Då uppstår s.k. amblyopi, en livslång synnedsättning som även ger andra negativa följder. Ett barn som bara använder ett öga utvecklar inget djupseende och ligger efter sina jämnåriga även när det gäller motoriska färdigheter. En vuxen människa som lider av tillståndet kan uppleva problem vid exempelvis bilkörning. Det finns dock hjälp att få. Barn under tio eller elva månader som får diagnosen amblyopi kan behandlas med stor framgång. När barnet fyllt ett år tar återställningen längre tid.

Och får gärna ha en tuff design.

Och får gärna ha en tuff design.

Barnglasögon skyddar

Idag är det inne att ha glasögon och barn som använder dem behöver sällan höra retsamma kommentarer.

I barnböckerna hittar vi glasögonprydda hjältar. Det har höjt statusen rejält och tiden när barn vägrade använda glasögon är sedan länge förbi. Idag är det inne att ha glasögon och barn som använder dem behöver sällan höra retsamma kommentarer. En viktig sak att tänka på – bågar till barnglasögon anpassas alltid efter barnens individuella behov. Upptill ska bågen inte nå över ögonbrynets nedre del. Nedtill ska den inte beröra käkbenen. På sidan ska glasögonen inte sticka ut utanför ögats ytterkant. Öronskalmarna ska ligga an vid tinningarna och inte ha för mycket spelrum för att inte störa under bus och lek. Glasögonen ska vara lätta, tåliga och elastiska. De får aldrig vara obekväma eller klämma åt någonstans. Att de dessutom ska vara häftiga behöver vi väl knappast tillägga?


Dela denna artikel