Grön starr – allt du behöver veta om den näst vanligaste orsaken till blindhet

Grön starr är en allvarlig ögonsjukdom som påverkar ögontrycket.

Grön starr är världens näst vanligaste orsak till blindhet1. Enligt Världshälsoorganisationen lider runt 4,5 miljoner människor världen över av blindhet till följd av grön starr. Man beräknar att antalet kommer att öka till 11,2 miljoner människor år 2020. Det är en ökning med 149 % — 6,7 miljoner fler människor som kan löpa risk att mista synen på grund av denna sjukdom som långsamt leder till att man blir blind, och man har ingen aning om att det sker.2 SE BÄTTRE förklarar vad man bör känna till om denna grupp av ögonsjukdomar, ögontryck och orsaker, riskfaktorer, screeningmetoder och de behandlingar som finns när det gäller grön starr.

Vad är grön starr?

Grön starr är en komplex sjukdom som kan ta många former. Kort sagt kan den definieras som en skada på den nerv som förbinder ögat med hjärnan (synnerven) som ofta beror på ögontrycket (det intraokulära trycket), vilket påverkar synfältet och synskärpan.
Risken att drabbas av grön starr är sex gånger så hög om man är äldre än 60 år.

För att bättre förstå hur skadan på synnerven uppstår tar vi en titt på hur ögat fungerar:

Ciliarkroppen producerar en klar vätska som kallas kammarvatten i den främre ögonkammaren, som förser de olika delarna i ögat, t.ex. linsen, hornhinnan och okulära vävnader, med näring. Vätskan dräneras sedan ur ögat genom ett svampartat nätverk som kallas det trabekulära nätverket och leds genom Schlemms kanal och in i blodkärlen.

Oftast påverkar grön starr Schlemms kanal eller det trabekulära nätverket, vilket innebär att kammarvattnet inte kan lämna ögat på vanligt sätt. Man kan jämföra det med en betongfördämning med blockerat överlopp – om den konstant fylls på med vatten som inte kan rinna ut ökar trycket och fördämningen brister slutligen. När Schlemms kanal eller det trabekulära nätverket blockeras ansamlas på samma sätt kammarvatten som påverkar ögontrycket, vilket i sin tur skadar synnerven och försämrar synen.

Hur grön starr utvecklas

Friskt öga
Friskt öga
Öga med grön starr: ögontrycket byggs upp och skadar synnerven.
Öga med grön starr: ögontrycket byggs upp och skadar synnerven.

Det finns två typer av grön starr (glaukom): trångvinkelglaukom och öppenvinkelglaukom. Varje kategori definieras av linsens och iris position i förhållande till det trabekulära nätverket3, vilket bestämmer hur kammarvattnet dräneras från ögat eller inte dräneras alls.

Trångvinkelglaukom

Vid trångvinkelglaukom har vinkeln mellan iris och hornhinnan antingen blivit trängre eller blockerats, eller så har det trabekulära nätverket skadats och orsakat en ansamling av kammarvatten och en plötslig ökning av ögontrycket. Det leder till svår ögonsmärta och anses vara ett akutfall som måste behandlas omedelbart för att man inte ska bli blind.

Vid primärt trångvinkelglaukom finns ingen identifierbar orsak till det högre ögontrycket, och det kan uppstå slumpmässigt på grund av ögats struktur. Om det finns en sekundär anledning, t.ex. en underliggande orsak, skada, inflammation eller diabetes, som orsakar ett plötsligt högre ögontryck kallas det sekundärt trångvinkelglaukom.

Öppenvinkelglaukom

Vid öppenvinkelglaukom är dräneringsvinkeln mellan iris och hornhinnan bredare och öppen, men dräneringskanalerna blockeras långsamt. Vätskan (kammarvatten) passerar för långsamt genom det trabekulära nätverket för att kunna dräneras ordentligt, vilket skapar en gradvis ökning av ögontrycket som kan skada synnerven och leda till att man blir blind. Man märker inte av symptomen omedelbart och ibland inte alls.

Öppenvinkelglaukom är den vanligaste formen av denna ögonsjukdom och står för minst 90 % av fallen av grön starr enligt Glaucoma Research Foundation

Precis som trångvinkelglaukom kan öppenvinkelglaukom delas in i en primär och en sekundär kategori:

Primärt öppenvinkelglaukom (POAG)

Denna kategori omfattar former av grön starr där en långsam blockering sker och där man inte tydligt kan identifiera någon sekundär anledning till denna blockering.

Riskfaktorer för POAG är bland andra:

  • Förhöjt ögontryck
  • Ålder (60+)
  • Genetiska faktorer som t.ex. historik av grön starr i familjen
  • Etnicitet – människor med latinamerikanskt och afrikanskt ursprung löper större risk att utveckla POAG4
  • Personer som lider av närsynthet (myopi) har en ökad risk att utveckla POAG5.
  • Diabetes
  • Stadigvarande användning av vissa läkemedel
  • Sömnapné

Sekundärt öppenvinkelglaukom (SOAG)

I denna kategori finns en direkt orsak till den långsamma blockeringen av dräneringskanalerna.

Sekundära faktorer som kan leda till SOAG är bland andra:

  • Operationer
  • Trauma
  • Användning av läkemedel som t.ex. kortison
  • Medfödda faktorer som uppstår under eller innan födseln
  • Tillstånd som exfoliationssyndrom (onormal ansamling av protein i ögats strukturer) och pigmentdispersionssyndrom (som leder till pigmentglaukom)
  • Inflammationer i ögonen (uveit)
  • Mekanisk blockering till följd av en ökning av linsens tjocklek (fakomorft glaukom)

Hur påverkar grön starr synen?

Förutom en plötslig ökning av ögontrycket, och vid trångvinkelglaukom extrem smärta, märker man oftast inte grön starr förrän sjukdomen redan har skadat synnerven och näthinnan. Faktum är att patienter med primärt öppenvinkelglaukom ofta, åtminstone i sjukdomens inledningsfas, inte ens märker att de ser sämre.6

Grön starr påverkar det perifera seendet och exempel på symptom som märks är tunnelseende, smalare synfält, färgade ringar när man tittar mot starka ljuskällor, och allmänt sämre synskärpa och kontrastuppfattning. Ibland försvinner också delar av synfältet. Sjukdomen kan påverka ett eller båda ögonen och leda till total förlust av synen om den inte behandlas.

normalsyn syn påverkad av grön starr
normalsyn
syn påverkad av grön starr

Grön starr kan beskrivas som en "tyst sjukdom", eftersom hjärnan är utformad för att hantera förändrade omständigheter även när synen påverkas och därför kompletterar den information som saknas, så att den drabbade inte märker av symptomen.

Förebygga grön starr

Det finns inget man kan göra för att förebygga grön starr. Man kan dock försöka undvika de riskfaktorer som är kopplade till denna ögonsjukdom och på så sätt förhindra att man blir blind.

Om du löper högre risk att utveckla grön starr till följd av t.ex. etnicitet, diabetes, sjukdomshistorik i familjen eller ålder, är det viktigt att regelbundet genomgå screening för grön starr.

Individuella livsstilsfaktorer kan också påverka. Risken för att du ska utveckla grön starr kan effektivt reduceras genom att hålla ett högt blodtryck i schack, behandla sömnapné och övervaka en eventuell kortisonbehandling med hjälp av din läkare.

Varningstecken att se upp för är till exempel:

  • Kronisk huvudvärk
  • Grumlig syn
  • Smärta bakom ögat
  • Rinnande ögon

Om du upplever något av dessa symptom, eller en kombination av dem, bör du uppsöka en optiker eller ögonläkare och be om att få göra ett test för att påvisa om du lider av grön starr.


Hur ofta bör du kontrollera ditt ögontryck?

Alla bör regelbundet kontrollera sina ögon och göra en screeningundersökning för grön starr minst vartannat år, särskilt om man är över 40 år. Risken för grön starr är ännu högre om du är äldre än 60, så det är bra att diskutera med sin optiker hur ofta man bör göra en screening.
 
Om du använder glasögon kontrollerar din optiker förmodligen om du har drabbats av grön starr varje gång du gör en ny synundersökning. Om du däremot inte har några synproblem är det mindre sannolikt att du screenas regelbundet. Tänk på detta och se till att du besöker en optiker nära dig och genomgår screening även om du inte använder glasögon.
 
Om du lider av diabetes, är över 60 år eller om det finns en historik av grön starr i din familj bör du genomgå screening en gång per år.

Vad innebär en screening för grön starr?

Det finns olika sätt att testa om du lider av grön starr, och din optiker kan även använda en kombination av olika tester för att diagnostisera dig med grön starr.

Tonometri

Detta är det vanligaste testet som optiker använder för att mäta det inre ögontrycket. Ett instrument som kallas tonometer blåser in en liten luftpuff i ögat och mäter ögontrycket. Det är ett smärtfritt test som inte innebär något ingrepp och som bara tar några minuter, men det kan kännas lite obehagligt.

Din optiker läser sedan av tonometern och kan tolka de värden den ger. Även om ögontrycket är unikt för varje individ ligger normaltrycket i allmänhet på mellan 12 och 22 mmHg enligt Glaucoma Research Foundation, men vid de flesta fall av grön starr på över 20 mmHg.

Tänk på att ett tonometertest ger en generell indikering av ditt ögontryck vid en viss tidpunkt. På samma sätt som med blodtrycket kan även ögontrycket variera mellan olika avläsningar.

Din optiker kan ge dig exakt information om hur dina tonometrivärden ska tolkas, och om något verkar onormalt remitterar han eller hon dig till en ögonläkare.

ZEISS VISUPLAN 500 erbjuder en enkel möjlighet att utföra screening för grön starr via en mjuk luftpuff – utan kontakt med ögat och utan bedövning.
ZEISS VISUPLAN 500 erbjuder en enkel möjlighet att utföra screening för grön starr via en mjuk luftpuff – utan kontakt med ögat och utan bedövning.

Oftalmoskopi och fotografering av ögonbotten

Ögondroppar används för att utvidga pupillerna varpå ögonen undersöks med ett instrument som kallas oftalmoskop, eller fotograferas med retinafotograferingsteknik för att förstora synnerven. Om något verkar onormalt kan du behöva genomgå fler tester.

Detta kan vara fallet om dina tonometrivärden tyder på ett högt ögontryck, om sjukdomsbilden finns i familjen eller om du löper risk att drabbas av grön starr. En optiker kan även genomföra oftalmoskopi som en del av en rutinundersökning.

Avancerade undersökningar

Eftersom grön starr är en så komplex sjukdom med många orsaker och symptom, kan din optiker genomföra en kombination av olika omfattande undersökningar. Ytterligare specialiserade tester du kan behöva genomgå är synfältstest, fotografering av näthinnan eller optisk koherenstomografi (OCT) och pakymetri för att mäta hornhinnans tjocklek.

Behandling av grön starr

Hur grön starr behandlas är individuellt och till skillnad från exempelvis kataraktkirurgi finns ingen enskild optimal behandling för grön starr. 

Måltryck

Efter diagnosen bedömer din optiker hur ni ska gå vidare utifrån din unika situation. I allmänhet beräknar han eller hon dock ett optimalt måltryck och försöker bibehålla eller sänka ditt ögontryck för att nå detta målvärde. Det kan göras medicinskt med ögondroppar eller läkemedel, eller kirurgiskt genom en kombination av båda alternativen.

Exempel på kirurgiska metoder:

  • Laserkirurgi – en laser användas för att öppna upp tilltäppta delar av det trabekulära nätverket.
  • Minimalinvasiv grön starr-kirurgi – en operation som görs med små instrument som gör mikrofina snitt för att kringgå eller öppna blockerade kanaler. Denna typ av kirurgi går snabbt och innebär minimala komplikationer samt snabb återhämtning.
  • Skärande kirurgi – ett snitt görs för att öppna kanalen och sänka trycket. Detta är t.ex. trabekulektomi, sklerotomi, viskokanalostomi och kanaloplastik. Rådgör med din optiker eller ögonläkare för mer information.
  • Tubkirurgi – en tub placeras permanent i ögat för att dränera kammarvattnet och hålla trycket inom gränserna.
I allmänhet är chanserna att bota grön starr efter kirurgi goda om alla bidragande faktorer åtgärdas, men en skadad synnerv kan inte återställas. 

Livsstilsförändringar

Förutom kirurgi behandlar din optiker problemet holistiskt och kan ibland rekommendera vissa förändringar av din livsstil. Det är viktigt att du informerar din optiker om din kompletta sjukdomshistorik och berättar om dina fritidsaktiviteter och vanor. Att träna yoga eller spela ett blåsinstrument kan faktiskt påverka ditt ögontryck.
 
Som vi tidigare har nämnt måste diabetes, blodtryck (lågt och högt) och permanent användning av läkemedel hållas inom kontroll. Du bör även äta bra, motionera regelbundet och sluta röka. 
 
Denna artikel syftar endast till att ge allmän information om grön starr. Rådgör alltid med läkare, optiker eller ögonläkare om du har frågor om grön starr och tillhörande diagnos.
 
Dr Marissa Willemse (MBChB (UP), FC(Ophth) SA, MMed (UL) är ögonkirurg och styrelseledamot i South African Glaucoma Society och har delat med sig av sina kunskaper inför denna artikel. 
Min synprofil Fastställ dina personliga synvanor nu och hitta en glasögonlösning som passar just dig.
Hitta en ZEISS-optiker nära dig

Vill du läsa mer?

Varför barnglasögon måste erbjuda optimalt UV-skydd Vad alla föräldrar bör veta om att skydda barnets ögon mot skadlig ultraviolett strålning (UV-strålning).
Vilka solglasögon passar din favoritaktivitet bäst? Perfekta solglasögon för alla tillfällen
UV-skydd och bländskydd Vad är skillnaden?
Så här tillverkas solglasögon Vilka steg ingår i tillverkningen av solglasögon? Lär dig vilken typ av material som används för att tillverka solglasögon och hur designers ger liv åt sina idéer.

Livsstil och mode 2018-jul-03

Tags: Solglasögon

Liknande produkter