Glaukom, grå starr, AMD etc.: ögonsjukdomar och hur man åtgärdar dem i tid

Översikt över symptom, orsaker och behandlingar

Ögat är vårt viktigaste sinnesorgan och lika komplext som känsligt. En rad olika ögonsjukdomar kan påverka vår syn och ha allvarliga konsekvenser för hur vi uppfattar världen runt omkring oss. Dessa omfattar allt från harmlösa ögonsjukdomar som kroniskt torra ögon, glaskroppsgrumling och skelning till grå starr, glaukom och makuladegeneration. SE BÄTTRE berättar om de vanligaste ögonsjukdomarna och hur man upptäcker dem. Översikt över symptom, orsaker, behandling och förebyggande åtgärder.

Grön starr (glaukom)

Symptom:

Förutom vid akut glaukom där det intraokulära trycket plötsligt ökar mycket snabbt märks glaukom först när sjukdomen redan har orsakat allvarliga skador på synnerven och/eller på näthinnan. Typiska symptom är rinnande ögon och synproblem som t.ex. ett synfält som är välvt och avsmalnande längst ut. Detta är det område du kan se utan att röra huvudet. Ibland leder sjukdomen till att man inte ser i mitten av synfältet, eller till att färgade ringar visas när man tittar mot kraftiga ljuskällor. Vid vissa typer av glaukom upplever de drabbade en allmänt sämre synskärpa och försämrad kontrastuppfattning.

Akut glaukom, eller glaukomattack, föreligger om trycket i det berörda ögat plötsligt stiger kraftigt. Det kan åtföljas av symptom såsom röda och "hårda" ögon, smärta i ögonen och huvudet, illamående, kräkningar och fixerade pupiller (när pupillen inte reagerar på ljus) och plötsligt synbortfall.

Orsak:

Glaukom är ett samlingsnamn för olika varianter av sjukdomen varav de flesta kännetecknas av ett förhöjt intraokulärt tryck och/eller en cirkulationssjukdom som påverkar synnerven. I mer sällsynta fall uppstår glaukom även när det intraokulära trycket är lågt. Vissa riskfaktorer främjar ett högre intraokulärt tryck och kan sannolikt utlösa olika typer av glaukom. Dessa är bland annat diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, ögoninfektioner, närsynthet, upprepade kortisonbehandlingar, förekomst inom familjen och om man är över 65 år gammal.

Behandling:

Typen av glaukom avgör behandlingen. Ögondroppar kan ofta bidra till att sänka det intraokulära trycket. Även laserbehandling eller kirurgi kan leda till önskat resultat. Glaukom opereras normalt under lokalbedövning.
Akut glaukom anses vara ett medicinskt akutfall och måste behandlas omedelbart eftersom risken annars finns att man blir blind. Patienten ges läkemedel för att minska det intraokulära trycket inför operationen.

Förebyggande åtgärder:

Glaukom kan inte förhindras men man kan påverka riskfaktorerna. Att hålla diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt högt blodtryck i schack kan effektivt minska risken för att utveckla glaukom.

Grå starr (katarakt)

Symptom:

Beroende på hur långt gången starren är visar sig symptomen på olika sätt. Typiska symptom är svagare färger och kontraster, problem med att se i gryning/skymning eller svagt ljus, att man blir mer bländad och att ögonen får svårare att anpassa sig till ljus och mörker. De drabbade ser mycket begränsat: spatialt, på nära håll (t.ex. när man läser) och på långt avstånd (t.ex. när man tittar på TV).

Typiska symptom är svagare färger och kontraster
Typiska symptom är svagare färger och kontraster
Orsak:

Det finns många orsaker till grå starr. De vanligaste orsakerna är ögats naturliga åldrande. Diabetes (typ 1 och 2), hudsjukdomar som t.ex. neurodermatit, tobakskonsumtion, ögonsjukdomar, läkemedel (t.ex. alla former av kortison), näringsbrist, kronisk inflammation i åderhinnan samt strålning (t.ex. UV, röntgen) främjar grå starr. Grå starr kan också vara ärftligt. I ett sådant fall beror den oftast på icke ärftliga faktorer, t.ex. mässling i livmodern.

Behandling:

Grå starr kan bara behandlas ordentligt genom en operation. Den grumliga ögonlinsen ersätts då med en konstgjord lins (normalt tillverkad av akryl eller silikon). Operationen görs normalt under lokalbedövning på en öppenvårdsklinik. Det svårast drabbade ögat opereras först och de andra vanligtvis några dagar eller veckor senare beroende på hur lång tid läkningen tar.

Förebyggande åtgärder:

Åldersrelaterad starr är en naturlig utveckling och kan som sådan inte förebyggas. Detta är dock inte fallet om starren har orsakats av något annat. Man har sett en koppling mellan rökning och starr – att bryta den dåliga vanan kan därför bidra till att förebygga sjukdomen. Avgörande faktorer för att förhindra diabetes är att äta rätt, sova tillräckligt och motionera regelbundet. Risken för skador på ögat kan dock minskas genom att använda skyddsglasögon när man utför riskfyllda uppgifter (t.ex. om man borrar eller slipar något). För att undvika skador från UV-strålning bör man alltid använda glasögon med rätt ytbehandling på semestern eller i solariet, till exempel genom att använda solglasögon eller skidglasögon i bergen.

Makuladegeneration (AMD)

Symptom:

Det finns två former av makuladegeneration: torr och våt. Torr makuladegeneration visar sig i allmänhet genom försämrad synskärpa i synfältets mitt. När man läser är bokstäverna i kanten skarpa men de i mitten något suddiga. De drabbade har ofta svårt att känna igen ansikten. I takt med att makuladegenerationen fortskrider ser man gradvis sämre till dess att man ser väldigt dåligt eller inte alls i mitten av synfältet.

Våt AMD är i sin tur resultatet av torr makuladegeneration. Denna variant är mer sällsynt men utvecklas mycket fortare. Den börjar med kraftiga begränsningar i seendet på avstånd och nära håll och leder till slut till att man permanent mister synen helt. Ett typiskt symptom på våt AMD är att raka linjer avbildas som böjda (t.ex. ramar eller kakelplattor).

Torr makuladegeneration visar sig i allmänhet genom försämrad synskärpa i synfältets mitt. 
Torr makuladegeneration visar sig i allmänhet genom försämrad synskärpa i synfältets mitt. 
Ett typiskt symptom på våt AMD är att raka linjer avbildas som böjda (t.ex. ramar eller kakelplattor).
Ett typiskt symptom på våt AMD är att raka linjer avbildas som böjda (t.ex. ramar eller kakelplattor).
Orsak:

Med torr makuladegeneration börjar en del av näthinnan att förtvina, den blir tunnare och dör till slut. Det förstör fotoreceptorcellerna i mitten av näthinnan. Med våt makuladegeneration bildas nya blodkärl från åderhinnan till makulan där de leder till blödningar och vätskeansamling.

Behandling:

Makuladegeneration kan inte botas men behandling kan fördröja eller till och med avbryta sjukdomsförloppet.
Makuladegeneration kan behandlas på en öppenvårdsklinik genom ett ingrepp där man injicerar ett visst läkemedel i ögat (intravitreal injektion). De nybildade blodkärlen pressar tillbaka läkemedlet och gör att makulan "torkar ut" igen. Detta är normalt inget permanent botemedel utan behandlingen måste upprepas med jämna mellanrum under flera år.

Förebyggande åtgärder:

Då makuladegeneration är en typiskt åldersrelaterad ögonsjukdom bör man låta undersöka sin näthinna regelbundet från 55 års ålder. Då kan man vidta åtgärder på ett tidigt stadium.

Glaskroppsgrumling (mouches volantes, floaters eller "flygande flugor")

Symptom:

Glaskroppsgrumling märks genom mörka, ofta transparenta prickar, ränder eller slöjor i synfältet – framför allt mot ljusa bakgrunder som t.ex. vid läsning eller när man tittar mot himlen eller mot snö. Prickarna tycks flyga runt men följer med ögonens rörelser. Fenomenet kallas även mouches volantes, eller "flygande flugor".

Glaskroppsgrumling märks genom mörka, ofta transparenta prickar, ränder eller slöjor i synfältet.
Glaskroppsgrumling märks genom mörka, ofta transparenta prickar, ränder eller slöjor i synfältet.
Orsak:

"Flygande flugor" orsakas i allmänhet av en naturlig åldrandeprocess i glaskroppen (corpus vitreum), som största delen av ögongloben består av. Den består till 98 procent av vatten och till 2 procent av proteiner och bindvävsfibrer. Dessa beståndsdelar är normalt lösliga i vatten och därför osynliga. Med tiden krymper glaskroppen och blir vattnigare. Kollagenfibrerna klumpar ihop sig och framstår plötsligt som grumliga. Glaskroppsgrumling är en typisk åldersrelaterad sjukdom. Ungefär två tredjedelar av alla 65- till 85-åringar klagar över detta, som påverkar närsynta tidigare än normal- eller översynta. Metabola sjukdomar som t.ex. diabetes, skada på eller blödning i ögat, eller vissa läkemedel kan leda till glaskroppsgrumling.

Behandling:

Även om de "flygande flugorna" är störande är de oftast ofarliga och behöver inte behandlas. Om grumlingen dock begränsar synförmågan och därmed livskvaliteten i stor utsträckning finns det olika behandlingsalternativ. Ett är vitrektomi, där man avlägsnar en del av eller hela glaskroppen och fyller ögat med vätska eller gas istället. Ögonläkare rekommenderar inte denna behandling då den medför risk för att bli blind. Ett nytt och mindre riskfyllt ingrepp är en typ av laserbehandling som kallas vitreolys. Det är en metod som inte kräver operation för att behandla patienter med glaskroppsgrumling. Laser-vitreolys genomförs på en öppenvårdsklinik under lokalbedövning och är helt smärtfri: man använder laser för att lösa upp eller krossa de grumliga ställena i glaskroppen (fotodisruption). Jämfört med att ta bort glaskroppen har denna behandling betydligt färre risker och bieffekter.

Följande undantag kräver omedelbara åtgärder: om grumlingarna plötsligt ökar i intensitet och i antal och åtföljs av ljusblixtar kan det tyda på ett tidigt stadium av näthinneavlossning. I sådana fall krävs en omedelbar undersökning genom en ögonläkare. Samma gäller om en strid ström av svarta prickar följer: om patienten plötsligt ser ett stort antal prickar som ser ut som regn eller böljande rök i synfältet kan han eller hon ha drabbats av glaskroppsblödning och måste omedelbart undersökas av ögonläkare, eventuellt på sjukhus. Tänk på att du inte kan köra bil ett antal timmar efter undersökningen hos ögonläkaren eftersom du normalt får pupillvidgande ögondroppar.

Förebyggande åtgärder:

En rad olika faktorer påverkar ögonhälsan och därmed ögats åldrandeprocess. Dessa är bland andra en balanserad kost och en hälsosam livsstil. Dessutom bör man undvika att utöva hårt tryck på ögonen, t.ex. genom att gnugga sig kraftigt i ögonen.

Skelning

Det finns olika former av skelning:

Skelning

Latent eller dold skelning (heterofori)

Symptom:

De drabbade lider ofta av huvudvärk, svidande ögon eller ansträngda ögon som ofta åtföljs av utmattning. Till detta kommer suddigt seende, ögonirritation och dubbelseende.

Dubbelseende
Dubbelseende
Orsak:

Vid latent skelning är patientens ögon inte helt parallella vilket påverkar det spatiala seendet negativt. Hjärnan och ögonmusklerna försöker undvika dubbelseendet vilket ofta gör att patienterna blir väldigt trötta. En rad olika faktorer påverkar förekomsten av heterofori: alkoholkonsumtion, stress, trötthet och mental utmattning. Att jobba många timmar framför datorn kan också främja heterofori.

Behandling:

Latent skelning är normalt ett symptom på överansträngda ögon och behandlas oftast inte. Om skelningen leder till synnedsättning kan heteroforin korrigeras med ett par individuellt framtagna prismaglasögon. Med dessa glasögon ser ögonen enhetligt igen tack vare en speciell slipning på minst ett av glasen. Ögonens rörlighet och samspel förbättras då vilket gör att användare ser bättre och mer avslappnat.

Förebyggande åtgärder:

Man kan inte förebygga heterofori men det finns åtgärder man kan vidta för att förhindra eventuella följder, t.ex. synproblem. Det finns också saker man kan göra för att undvika följder som t.ex. synnedsättning. Man bör kontrollera spädbarns och yngre barns syn regelbundet så att de kan få behandling så tidigt som möjligt.

Manifest skelning (heterofori, strabismus concomitans)

Symptom:

Manifest skelning drabbar oftast spädbarn och yngre barn. Med konkomitant skelning kan ögonen röra sig i alla riktningar men fokuserar ändå inte på samma objekt. Skelningsvinkeln är identisk i alla riktningar.

Manifest skelning drabbar oftast spädbarn och yngre barn.
Manifest skelning drabbar oftast spädbarn och yngre barn.
Orsak:

Konkomitant skelning kan vara ärftlig eller uppkomma till följd av översynthet. Andra möjliga orsaker är synnedsättning i ena ögat eller begränsad rumsuppfattning.

Behandling:

Konkomitant skelning kan behandlas genom ocklusionsbehandling. Det friska ögat täcks över i allt mellan några timmar till flera dagar för att träna det skelande ögat att se korrekt. Ögats syncentrum får då de impulser det behöver för att tränas upp rätt.

Förebyggande åtgärder:

Konkomitant skelning kan inte förebyggas. Det finns dock saker man kan göra för att undvika följder som t.ex. synnedsättning. Man bör kontrollera spädbarns och små yngre barns syn regelbundet för att kunna inleda en eventuell behandling på ett tidigt stadium.

Paralytisk skelning (strabismus paralyticus, strabismus incomitans)

Symptom:

Med paralytisk skelning slutar en eller flera yttre ögonmuskler eller en viss nerv plötsligt att fungera. Plötsligt ser patienten dubbelt och klagar på dålig rumsuppfattning, något som ofta åtföljs av illamående, huvudvärk och till och med yrsel. Patienterna kan bli överkänsliga mot ljus, drabbas av "skakiga" eller svidande ögon och behöva blinka överdrivet ofta. Skelningsvinkeln skiljer sig åt beroende på synlinjen. Många som lider av paralytisk skelning kompenserar ofta för detta genom att luta huvudet för att avlasta den stela muskeln. Med andra ord lutar de huvudet tills de kan se rakt.

Orsak:

Paralytisk skelning uppkommer ofta till följd av skador, neurologiska sjukdomar, skadade kranialnerver eller inflammation i en ögonmuskel. Cirkulationsstörningar eller tumörer i exempelvis hjärnan eller ögonhålan kan också leda till paralytisk skelning.

Behandling:

Hur paralytisk skelning behandlas beror på orsaken. Ett alternativ är att korrigera problemet med ett par prismaglasögon. Med dessa ser ögonen enhetligt igen tack vare att minst ett av glasen slipas med en speciell teknik. Man kan även operera de berörda ögonmusklerna eller behandla med nervgiftet botulinumtoxin. I vissa fall läker paralytisk skelning ut av sig själv efter ett antal veckor eller månader.

Förebyggande åtgärder:

Vilken behandling som väljs beror på orsaken till den paralytiska skelningen och är för olika och mångsidiga för att förklara i detalj här. Din ögonläkare hjälper dig att ställa rätt diagnos.

Keratokonus

Symptom:

Hornhinnan i båda ögonen blir tunnare och konformad. I takt med att förändringen tilltar blir synskärpan allt sämre. Om en patients styrkor förändras snabbt under en kort tid kan det tyda på ett inledande stadium av keratokonus. Båda ögonen påverkas men inte alltid i samma utsträckning. Keratokonus kan uppkomma i barndomen men visar sig vanligtvis i 20- till 30-årsåldern. Sjukdomsförloppet varierar också mellan olika personer. Vissa uppfattar bara keratokonus som ett mindre synfel medan andra behöver operation. Oftast är det inte längre möjligt att använda kontaktlinser. Patienter med långt framskriden keratokonus klagar ofta på förvrängningar eller ringar runt kraftiga ljuskällor, skuggor på objekt, dubbelseende, ökad ljuskänslighet och begränsat seende i skymning/gryning eller mörker.

Patienter med långt framskriden keratokonus klagar ofta på förvrängningar eller ringar runt kraftiga ljuskällor, skuggor på objekt, dubbelseende, ökad ljuskänslighet och begränsat seende i skymning/gryning eller mörker.
Patienter med långt framskriden keratokonus klagar ofta på förvrängningar eller ringar runt kraftiga ljuskällor, skuggor på objekt, dubbelseende, ökad ljuskänslighet och begränsat seende i skymning/gryning eller mörker.
Orsak:

Man vet inte tillräckligt mycket om orsakerna till och riskfaktorerna i samband med keratokonus trots att många studier har genomförts. Bovarna i dramat är bland annat sköldkörtelproblem eller genetiska anlag då keratokonus kan förekomma hos flera medlemmar i en enskild familj. En hög riskfaktor för att drabbas av keratokonus är att gnugga sig kraftigt och ofta i ögonen under en längre period, t.ex. på grund av allergi.

Behandling:

Keratokonus behandlas på olika sätt beroende på orsaken men bör behandlas så tidigt som möjligt. Om det visar sig att sköldkörteln ligger bakom kan behandling med sköldkörtelhormon hjälpa. I ett senare stadium av sjukdomen är hornhinnetransplantation den enda utvägen.

Förebyggande åtgärder:

Keratokonus kan sannolikt inte förebyggas då sjukdomen troligtvis i stor utsträckning beror på genetiska faktorer. Man kan dock minimera riskfaktorerna: om man t.ex. är allergisk bör man försöka undvika att gnugga sig i ögonen eller vidta åtgärder för att lindra en eventuell klåda. Det kan innefatta specifik immunterapi eller lämpliga läkemedel.

Ögonsjukdomar måste diagnostiseras och behandlas av ögonläkare. Om du upplever symptom som du inte själv kan bedöma bör du omedelbart kontakta ögonläkare. Om dina ögon är friska kan en ögonläkare bedöma om synkorrigering kan hjälpa dig att se bättre.

Min synprofil Fastställ dina personliga synvanor nu och hitta en glasögonlösning som passar just dig.
Hitta en ZEISS-optiker nära dig

Vill du läsa mer?

Vilka solglasögon passar din favoritaktivitet bäst? Perfekta solglasögon för alla tillfällen
UV-skydd i vardagen Fönsterrutor, kläder och glasögon – vad blockerar UV-ljus? Vad skyddar inte?
När behöver du skydda dina ögon mot UV-ljus? Optimalt UV-skydd för alla årstider
Första hjälpen för solbrända ögon Hur man märker att man har solbrända ögon och vad man kan göra åt det

Liknande produkter