Back To Top
ZEISS Progressive Lenses

Relaxed Vision Center och i.Scription återförsäljare

Kategori

Blått ljus: både bra och dåligt

Hur mycket blått ljus behöver vi? Och hur och när bör vi skydda oss mot det?

Det pågår en debatt om fördelarna och de eventuellt skadliga nackdelarna med blått ljus. Å ena sidan kan blått ljus bidra till att lindra vinterdepressioner och sömnproblem. Å andra sidan kan blått ljus ge kroniska skador på de mänskliga ögat. Vad är det då med blått ljus? Och vad har ändrats när det gäller det artificiella ljus vi möts av varje dag? Varför behöver vår kropp de biologiska effekterna av denna våglängd? Och hur och när bör vi skydda oss mot de potentiellt skadliga effekterna av blått ljus? Här kan du läsa mer om vad som är bra och dåligt med blått ljus.

Det synliga spektrat

Ljuset som når och kommer in i människans öga är uppdelat i synligt ljus, med våglängder på mellan cirka 390 och 780 nm, och det osynliga spektrat, som omfattar ljus i det ultravioletta området (UV-ljus) och det infraröda området (IR-ljus).

Sedan länge vet experterna att UV-ljus kan skada biologisk vävnad, till exempel hud och ögon. De flesta brukar skydda sig på lämpligt sätt med till exempel solkräm eller solglasögon. Även blåviolett ljus kan dock orsaka skador, framför allt på ögonen. Blåviolett ljus har visserligen mindre energi än ultraviolett ljus, men till skillnad från UV-ljuset - av vilket största delen absorberas av ögats främre del - når det blå ljuset ända bak till näthinnan.

Ljuset i det blåvioletta bandet mellan 390 och 500 nm kallas synligt högenergiljus (high-energy visible light, HEV). Våglängder på mellan 390 och 440 nm anses vara särskilt kritiska och bedöms vara en av de möjliga orsakerna till fotoretinit, som bland annat är skador på näthinnan orsakade av infallande högenergiljus.

Fördelar med blått ljus

Forskning har visat att ljuset har en biologisk effekt på vår kropp och bland annat hjälper den att reglera hormonbalansen. Hormonet melatonin spelar en avgörande roll för att reglera vår sömn-/vakencykel och den ljusenergi vi behöver för denna process tas till stor del upp genom våra ögon. En annan viktig faktor i processen är ett ljusabsorberande pigment i ögat som kallas melanopsin. Detta pigment har visat sig vara mest aktivt i det synliga spektrats kortvågsområde. Det innebär att det blå ljuset som når vår näthinna även spelar en roll för vårt fysiska välbefinnande, vilket gör att ljusterapi används med framgång för att behandla vinterdepressioner och sömnsvårigheter.

Dessutom behövs UV-ljus för att producera vitaminer, vilket innebär att ljusstimulering även har en viktig effekt för vår ämnesomsättning. Våra kroppar behöver alltså blått ljus.

Ett konkret exempel är åldersrelaterade sömnsvårigheter, ett problem som många har upplevt och som grundar sig i faktumet att äldre personer tycks behöva mindre sömn. Ljuset som når det mänskliga ögat verkar spela en viktig roll i detta fenomen. Många äldre drabbas av starr som förhindrar att en viss del av det blå ljuset kan nå näthinnan. Även de intraokulära linser som används vid Cataract-operationer kan blockera blått ljus. Detta kan leda till att dessa (oftast äldre) personers dygnsrytm störs och därmed till ett förändrat sömnbehov.

Men precis som i många andra fall är regeln även här "lagom är bäst".

Skadliga effekter med blått ljus

För mycket ljus inom de ultravioletta och blå-violetta banden kan skada det mänskliga ögat. Det kan leda till smärtsamma inflammationer i bindehinnan och hornhinnan eller orsaka skador på ögats lins (t.ex. i form av Cataract) och framför allt på näthinnan (makuladegeneration).

Det är därför som det är så viktigt att använda solglasögon med 100 % UV-skydd vid starkt solsken - särskilt där mycket ljus reflekteras, som t.ex. vid skidåkning eller segling.

Vår moderna värld: ljuskällor med en hög andel blått ljus

Ljusemitterande dioder (LED) och xenonljus, lågenergilampor och elektromagnetisk strålning från skärmar - alla dessa "nya ljuskällor" är utformade för att göra våra liv enklare och bättre men innehåller samtidigt en högre andel blått ljus än traditionella glödlampor. Skillnaderna i ljusets spektrala sammansättning innebär att vi nu utsätts för avsevärt mycket mer blått ljus än tidigare. Kan detta ha negativa följder för vår syn?

Hittills har man inte genomfört några studier för att ta reda på huruvida näthinnan kan skadas om man använder datorskärmar eller tittar på dessa nya typer av ljuskällor under längre stunder. Men det är viktigt att komma ihåg att våra ögon utsätts för 30 gånger så mycket blått ljus om vi vistas utomhus i en timma en mulen dag jämfört med om vi tillbringar en timma inomhus framför en skärm.

Ofärgade glasögonglas med blåljusfilter

Självklart behövs inget UV-skydd på ett par vanliga glasögon om vi huvudsakligen bär dem inomhus. Men det går att beställa ofärgade glas med blåljusfilter, till exempel DuraVision® Blue Protect. Men varför det?

Blåljusstrålning från ljuskällor eller skärmar kan ge irriterade eller trötta ögon hos vissa. Ett blåfilter kan ge ett skarpare seende: de olika våglängderna i det synliga ljuset bryts på lite olika sätt av hornhinnan och linsen och alla når därför inte samma fokuspunkt på näthinnan. Vissa känner till fenomenet - till exempel genom att det är enklare att se rött tydligt på avstånd och blått på nära håll, eller hur informationstexter med röda, gröna och blå linjer tröttar ut ögat mer och är svårare att fokusera på än linjer i samma eller liknande färger.

En del känner att ljuskällor med en hög andel blått ljus gör dem mer rastlösa på kvällen. När vi sitter i ett mörkt rum eller utomhus på kvällen eller natten växlar våra ögon till ett annat synsätt. Vid svagt ljus växlar det mänskliga ögat från att vara känsligt för grönt till det blå högenergispektrat. Detta innebär att vi uppfattar blått ljus mer intensivt, vilket kan kännas som att vi blir mer bländade. De flesta bilförare som någon gång har blivit bländade av ett mötande fordon - särskilt ett med moderna xenon- eller LED-strålkastare - känner till effekten. Glasögonglas med blåljusfilter kan ge en ökad synkomfort i dessa situationer.

DuraVision® BlueProtect är en ytbehandling för ofärgade glasögonglas som kan läggas på som ett extra skikt. Den erbjuder samma fördelar som ZEISS traditionella DuraVision® Premium-ytbehandling och optimerad hårdhet i en lättrengjord design. BlueProtect innehåller dessutom ett blåfilter som reducerar det blå ljuset inom området 390 till 440 nm. Det ger förbättrad synkomfort för alla som vill ha ett skydd mot blåljus vid inomhusaktiviteter utan att gå miste om fördelarna med blått ljus inom området 450 till 500 nm! Glasögon med DuraVision® BlueProtect kan bäras hela dagen, om man inte väljer att använda solglasögon när man är utomhus eller PhotoFusion®-glas som också erbjuder 100 % UV-skydd.

Hur digitala enheter förändrar vår syn

Läsplattor, smartphones och andra digitala enheter förändrar inte bara det ljusspektrum vi utsätts för utan även vårt sätt att se. Det är viktigt att veta att vi numera tillbringar långt mycket mer tid med att titta på saker "på nära håll" än vi gjorde tidigare. Ofta beror det på att bakgrundsljuset är för svagt. Till och med bland barn finns problemet: "skolnärsynthet" kallas den ökande benägenheten för barn att drabbas av närsynthet när de börjar skolan.

Om vi inte tittar tillräckligt mycket på långt håll får våra ögon inte samma möjligheter att vila sig, och i slutänden förlorar vi vår förmåga att snabbt fokusera på olika avstånd. Det leder till digital ögonstress. Dessutom blinkar vi mindre när vi tittar på digitala skärmar vilket gör att vår hornhinna fuktas mindre av tårvätska. Det kan leda till trötta och irriterade ögon. I värsta fall kan det faktiskt till och med försämra vår syn.

Vårt tips: Vi rekommenderar att du låter dina ögon vila sig oftare genom att titta mer på långt håll - även när du håller på att jobba med din dator, läsplatta eller smartphone. Se också till att dina ögon får tillräckligt mycket ljus samtidigt som de skyddas ordentligt mot för kraftigt UV- och blå-violett ljus.

Relaterade artiklar

Dina individuellt konfigurerade ZEISS-glas
Glas för mer pålitlig körning
Hur hittar jag rätt progressiva glas?
Olika resultat vid synundersökningar - hur kan det bli så?
Hemligheten bakom det perfekta glasögonglaset
 

På denna webbplats använder vi cookies. Cookies är små textfiler som sparas av webbsidor på din dator. Cookies är mycket vanliga och används för att optimera visningen av webbsidorna och för att förbättra dem. Genom att använda våra sidor godkänner du användningen av cookies. mer

OK